Nu måste jag göra en instickare och meddela de glada och fina nyheterna! Efter närmare 2,5 år har vi äntligen köpt vårt drömhus!
Vi har bott i huset sedan två år tillbaka, men kruxet till varför vi inte köpt det har varit att vårt gamla hus tog sin tid att bli såld. Men nu, äntligen, har allting ordnat sig!
Idag har vi nämligen ägt huset i en vecka! Och det hör ni, känns bra!
Redan i flera år har sambon önskat att jag hade ett sminkbord där jag och alla mina sminkgrejer håller till då jag sminkar mig. Av ”någon anledning” tycker han att jag sprider ut mig och mina atiraljer runt omkring i huset annars. Pah.
Problemet i förra huset var kanske brist på logisk plats för ett sminkbord, men i nya huset hittades det ganska snabbt ett fiffigt ställe.
Gick med på att köpa ett sminkbord åt mig från IKEA tidigare i höst. Jag har från början varit av den åsikten att det krävs bra belysning för att jag i praktiken ska trivas vid det. Vi har funderat på olika lösningar, men i helgen blev det ändå den enklaste och förmånligaste lösningen, dvs MUSIK-vägglampor från IKEA.
Var först lite osäker på hur de passar till en oval spegel, men är väldigt nöjd med slutresultatet. Att jag dessutom ser bra att sminka mig nu är toppen! Och eftersom sminkbordet finns i vårt sovrum, får sambon snällt godkänna att strålkastarna tänds innan tuppen gal på vardagsmorgnarna. Måste väl samtidigt erkänna att jag kanske har lite bättre ordning och hittar lättare det jag behöver i sminkväg nu än tidigare. 
Nu har det äntligen blivit vinter ute, med minusgrader och snö. Att jag säger äntligen känns egentligen lite främmande för mig eftersom jag inte alls är en vintermänniska. Men nu har jag gått och blivit trött på den här mörka, svarta tiden och välkomnar mer än gärna lite ljus. Idag lyser till och med solen!
Vi flyttade in till huset i början på juni, så detta är den första vintern vi bor här. Det är ganska spännande då hela värmesystemet är nytt för oss och det tar en stund innan man lär sig hur det funkar. Nu har vi elvärme medan vi i vårt förra hus hade kombinerad olje- och luftvärme.
Eftersom vintern hittills varit ganska mild har vi inte höjt värmen så mycket, utan klarat oss med att elda i kakelugnen eller Porin Matti en gång per dag. Vi har varit ganska försiktiga med att höja värmen för att undvika skyhöga elräkningar.
Tidigare i veckan, förstås medan sambon var på arbetsresa utomlands, (Murphy’s law) var det en ordentlig storm här, som bidrog till att det blev (ganska) kyligt i knutarna. Elva grader hade vi uppe i sovrummet, så utan värmen från vår jøtul jag eldade i hade det blivit en ganska kall natt.
Nio grader visade gradstocken idag morgon. Solen har lyst hela dagen, och träden tindrar med sitt snötäcke. Den perfekta vinterdagen om man frågar mig.
Medan vi försöker hitta den rätta justeringen i värmesystemet, eldar vi i kakelugnen och tassar omkring med yllesockorna på. Charmen med att bo i ett gammalt hus.
Tiden rinner iväg och jag har inte hunnit uppdatera bloggen på länge.
Hösten har varit rätt hektisk med mycket program; bästa vännens bröllop där jag var en av brudfrämmorna, födelsedagar – både egen och dotterns, övningar samt spelningar med vårt band Cold Case, föräldramöten, sambons arbetsresor utomlands osv. Hem har man bara hunnit och svänga efter jobbet känns det som.
Igår had vi dotterns 10-årskalas, med tårta, presenter och glatt gäng på besök. Övernattningsgäster hade vi också vilket alltid är kul.
Idag har det varit jätteskönt men lite krispigt väder. Förutom krattning för ”34:de” gången för i år (vi har massor med lönnar runt gården) passade jag också på att plantera lite höstblommor. Idag känner man lite doften av vinter i luften, och det är ljuvligt med lite solsken emellanåt.
Pelargonerna fick flytta inomhus förra veckoslutet, och som övervintringsställe valde vi det gamla skidvallningsbordet som finns i vårt sovrum.
Det är ett jättefint bord, som dessvärre har tendens att samla massvis med onödiga prylar på sig, så detta var en bra lösning för det. Vi brukar dessutom ha lite svalare i sovrummet så vi hoppas att blommorna kommer att trivas där under vintern.
Våra katter trivs åtminstone kring bordet. Här jagar de en geting.
Tiden rinner iväg och jag har inte hunnit uppdatera bloggen på länge.
Hösten har varit rätt hektisk med mycket program; bästa vännens bröllop där jag var en av brudfrämmorna, födelsedagar – både egen och dotterns, övningar samt spelningar med vårt band Cold Case, föräldramöten, sambons arbetsresor utomlands osv. Hem har man bara hunnit och svänga efter jobbet känns det som.
Igår had vi dotterns 10-årskalas, med tårta, presenter och glatt gäng på besök. Övernattningsgäster hade vi också vilket alltid är kul.
Idag har det varit jätteskönt men lite krispigt väder. Förutom krattning för ”34:de” gången för i år (vi har massor med lönnar runt gården) passade jag också på att plantera lite höstblommor. Idag känner man lite doften av vinter i luften, och det är ljuvligt med lite solsken emellanåt.
Pelargonerna fick flytta inomhus förra veckoslutet, och som övervintringsställe valde vi det gamla skidvallningsbordet som finns i vårt sovrum.
Det är ett jättefint bord, som dessvärre har tendens att samla massvis med onödiga prylar på sig, så detta var en bra lösning för det. Vi brukar dessutom ha lite svalare i sovrummet så vi hoppas att blommorna kommer att trivas där under vintern.
Våra katter trivs åtminstone kring bordet. Här jagar de en geting.
Ett ekorrhjul är vad det är.
Kvällarna går till att plocka undan, diska, fixa, städa och då man kommer hem från jobbet ser det likadant ut igen.
Det här mötte mig idag då jag kom hem efter en lång arbetsdag.
Jag har lust att dra något gammalt över mig.
Idag besökte vi välgörenhetscaféet Sawa, som haft verksamhet under sommarsöndagar. Idag var sista gången de har öppet, och jag är glad att jag för en gångs skull hade möjligt att ta en kaffe där, för att inte tala om de godsaker de hade att erbjuda.
Vad som också gladde mig var mängden besökare där var – alla bord fulla åtminstone under vårt besök. Där råder en varm känsla med många leenden, även om inte alla talar ett gemensamt språk. Man kommer långt med att peka.
Caféet ordnas i samarbete med Pargas Röda Kors och finska Församlingen, där (de frivilliga) intäkterna går till välgörenhet.
De syriska och jugoslaviska bakverken lät oss alla väl smaka – barnen gav också toppoäng, speciellt för spenattrianglarna och för sonens favoriter, de glutenfria kakorna (som ni ser på bilden nedan).
Jag inser att det igen kommer ett inlägg om väskor. Men nu är det inte om vilken väska som helst, utan om en jag trånat efter i flera veckors tid.
Skrev ju tidigare att vi bor centralt och granne med Mindoor, och det blir förstås en rutin att gå in en sväng och kolla läget (läsa: dräggla på vackra saker) och utbyta några ord.
Nåväl, denna bag har jag fingrat på varenda gång jag satt min fot där, och varje gång har jag tänk; om den är kvar nästa gång är det meningen, meant to be liksom, att den ska komma hem med mig.
Och varje gång har den varit kvar. Men inte längre, för nu har den ä n t l i g e n flyttat hem till mig!
Tanken är att jag använder den till förvaring, men vad och var är ännu öppet. Jag får testa mig fram var den passar bäst.
Jag får väl erkänna från början att jag är litet av en väskfreak. Men ser jag en fin väska som dessutom är i passligt pris så kör jag ganska hastigt till.
Lyxen med att bo mitt i centrum är ju att man har nära till allting. Att man dessutom bor granne med en second hand lifestyle affär är ju rena drömmen.
Igår fyndade jag alltså från second hand lifestyle affären, Mindoor, en väska gjord i läder. Den var dessutom i mitt tycke för bra pris. Den bara ropade på mig. Min dotter ropade bredvid mig att inte köpa den. Att jag har för många. Men jag kunde ju inte låta bli, för kolla nu hur läcker den är. Och i ärlighetens namn har jag inte sååå många väskor heller. Faktiskt.
Han är riktigt på hugget, den där sambon. Igår överraskade han ju mig med en smyckesställning, och idag överraskade han med att ha fixat ett sminkhörna åt mig i vårt sovrum.
Själva bordet visste jag att vi hade (omonterat) eftersom jag var med och köpte det för x-antal veckor sedan. Nu var det alltså ihopmonterat och på plats med belysning dessutom –även om det nog kommer krävas lite mer ljus ännu för att jag ska se att sminka. Vi har redan några idéer hur vi förverkligar det, återkommer om det.
Bordet kommer från IKEA, även om jag lovade mig att inte skaffa IKEA-möbler till detta hus. Tja, det löftet höll inte. Alls. Har också en byrå och två nattduksbord därifrån, och ett klädskåp i sonens rum…
Lamporna tog vi med från vår stuga då vi sålde den. Ålder eller annat vet jag inte om dem. Men de passar bra in här, tycker jag!
Stolen har vi fått av våra vänner, tillsammans men ett gäng andra gamla köksstolar. Har en förkärlek för gamla köksstolar, de är så fina. Den här stolen är t.ex så vacker med sin slitna yta. Modellen säger att den nog har några år på nacken.
Visst blev sminkhörnan ganska fin? Och visst är han ganska snäll den där sambon?
Kvarter 8 