Att komma hem från jobb

Ett ekorrhjul är vad det är. 

Kvällarna går till att plocka undan, diska, fixa, städa och då man kommer hem från jobbet ser det likadant ut igen. 

Det här mötte mig idag då jag kom hem efter en lång arbetsdag. 

Jag har lust att dra något gammalt över mig. 

Annonser

Välgörenhetscaféet Sawa

Idag besökte vi välgörenhetscaféet Sawa, som haft verksamhet under sommarsöndagar. Idag var sista gången de har öppet, och jag är glad att jag för en gångs skull hade möjligt att ta en kaffe där, för att inte tala om de godsaker de hade att erbjuda.

Vad som också gladde mig var mängden besökare där var – alla bord fulla åtminstone under vårt besök. Där råder en varm känsla med många leenden, även om inte alla talar ett gemensamt språk. Man kommer långt med att peka. 


Caféet ordnas i samarbete med Pargas Röda Kors och finska Församlingen, där (de frivilliga) intäkterna går till välgörenhet. 

De syriska och jugoslaviska bakverken lät oss alla väl smaka – barnen gav också toppoäng, speciellt för spenattrianglarna och för sonens favoriter, de glutenfria kakorna (som ni ser på bilden nedan). 

Weekend Bag

Jag inser att det igen kommer ett inlägg om väskor.  Men nu är det inte om vilken väska som helst, utan om en jag trånat efter i flera veckors tid. 

Skrev ju tidigare att vi bor centralt och granne med Mindoor, och det blir förstås en rutin att gå in en sväng och kolla läget (läsa: dräggla på vackra saker) och utbyta några ord. 

Nåväl, denna bag har jag fingrat på varenda gång jag satt min fot där, och varje gång har jag tänk; om den är kvar nästa gång är det meningen, meant to be liksom, att den ska komma hem med mig. 

Och varje gång har den varit kvar. Men inte längre, för nu har den ä n t l i g e n flyttat hem till mig! 


Tanken är att jag använder den till förvaring, men vad och var är ännu öppet. Jag får testa mig fram var den passar bäst. 

Fynd

Jag får väl erkänna från början att jag är litet av en väskfreak. Men ser jag en fin väska som dessutom är i passligt pris så kör jag ganska hastigt till. 

Lyxen med att bo mitt i centrum är ju att man har nära till allting. Att man dessutom bor granne med en second hand lifestyle affär är ju rena drömmen. 

Igår fyndade jag alltså från second hand lifestyle affären, Mindoor, en väska gjord i läder. Den var dessutom i mitt tycke för bra pris. Den bara ropade på mig. Min dotter ropade bredvid mig att inte köpa den. Att jag har för många. Men jag kunde ju inte låta bli, för kolla nu hur läcker den är. Och i ärlighetens namn har jag inte sååå många väskor heller. Faktiskt. 

Sambon överraskar vol. 2

Han är riktigt på hugget, den där sambon. Igår överraskade han ju mig med en smyckesställning, och idag överraskade han med att ha fixat ett sminkhörna åt mig i vårt sovrum. 

Själva bordet visste jag att vi hade (omonterat) eftersom jag var med och köpte det för x-antal veckor sedan. Nu var det alltså ihopmonterat och på plats med belysning dessutom –även om det nog kommer krävas lite mer ljus ännu för att jag ska se att sminka. Vi har redan några idéer hur vi förverkligar det, återkommer om det. 


Bordet kommer från IKEA, även om jag lovade mig att inte skaffa IKEA-möbler till detta hus. Tja, det löftet höll inte. Alls. Har också en byrå och två nattduksbord därifrån, och ett klädskåp i sonens rum…

Lamporna tog vi med från vår stuga då vi sålde den. Ålder eller annat vet jag inte om dem. Men de passar bra in här, tycker jag!


Stolen har vi fått av våra vänner, tillsammans men ett gäng andra gamla köksstolar. Har en förkärlek för gamla köksstolar, de är så fina. Den här stolen är t.ex så vacker med sin slitna yta. Modellen säger att den nog har några år på nacken.


Visst blev sminkhörnan ganska fin? Och visst är han ganska snäll den där sambon?

DIY Överraskning

Min sambo är väldigt händig av sig och  i hans hjärna bubblar varje dag miljontals nya idéer på vad han kunde fixa ihop till näst. 

Igår kväll såg jag att han höll på att måla någonting ute, men jag tänkte inte mer på det utan gick upp till vindsvåningen för att natta barnen och själv ta kväll. 

Idag då jag kom rusande från jobb för att fram och tillbaka titta mig i spegeln på toaletten innan jag skulle iväg till min väninna på Enjo-party märkte jag plötsligt ett nytt föremål på väggen i toaletten. 

Min sambo hade gjort en smyckeshållare åt mig! Kolla så fin!

 

Dörrklapp

Ett litet ”problem” i vårt hus har varit att vi haft svårt att höra då folk kommer på besök då det inte funnits någon dörrklocka eller dörrklapp. Vanlig knackning på dörren är svår att höra då vi har mellandörren stängd. Flera gånger har folk ringt till oss då vi inte hört knackningarna. Det räcker att man är på en annan våning eller lyssnar på musik för att missa att man har folk bakom dörren – och det vill vi ju verkligen inte! 

På Ängsvalla, dvs vårt gamla hus, hade vi en dörrklapp, och på något vis har vi vant oss vid det fram om en dörrklocka. 

Därför passade jag på att köpa (förutom tvättpåsarna) en dörrklapp igår under mitt besök på Tre Små Rum. Vi får se om vi hör bättre nu då vi har gäster bakom dörren eller om vi ändå måste skaffa oss en dörrklocka.   

Min anknytning till huset

Jag har inte berättat det, men jag har en sorts anknytning till det här huset från tidigare. 

Jag har nämligen vistats en del i detta hus tidigare, eftersom det är min morbror och hans fru som renoverat huset som det ser ut idag även och bott här tidigare. 

Det har firats kalas, konfirmationer och andra festligheter i detta hus medan de bodde här med sin familj.  2011 sålde de sedan huset, och på nåt vis har jag alltid drömt en aning att en vacker dag få bo här. Att den vackra dagen verkligen skulle komma hade jag inte dock vågat hoppats på, men här är vi nu!

Som jag skrev tidigare fanns det en del möbler här färdigt då vi flyttade in. Faktiskt sådana möbler som redan fanns här då min morbror ägde huset. Här får ni se några. Återkommer i ett senare skede om andra möbler som hör huset till. 


Soffan i köket kände jag genast igen då jag steg in i huset i oktober ifjol. 


Matsalsbordet är också en möbel som funnits här redan för flera år sedan. Jag gråter litegrann inombords då mitt älskade 3,5 m långa köksbord jag hade på Ängsvalla inte ryms hit in. My precious! Ännu har jag inte gått med på att göra mig av med det. 


Soffan i vardagsrummet är också en gammal möbel som funnits länge i huset. I den kan man vila också eftersom man kan fälla ner båda armstöden. 

Tvättkorgar

Vi är fyra personer i vår familj, och även om det inte är nära på en storfamilj blir det ändå en helmassa smutstvätt i veckan. 

Huset är ganska stort och jag ville få ett fungerande system på uppsamlandet av smutstvätt för att förenkla vardagen lite. 

Därför promenerade jag idag iväg till inredningsaffären precis bakom hörnet av vårt hus, dvs Tre Små Rum, för att se ifall de hade några tvättkorgar som skulle passa till vårt hus. 

Jag hade föreställt mig lätta korgar av tyg som man enkelt kan bära ner till källarvåningen där tvättstugan finns. Till min glädje fanns det några modeller att välja på, och fastnade sedan för en modell med texten ”PLAN TO WASH”. Två stycken köpte jag hem, en till översta våningen där vi har våra sovrum, och en till mellanvåningen strax invid källartrapporna. 

Nu hoppas jag innerligen att dom jag bor med också börjar använda dessa i praktiken. Golvet har varit i bruk för smutskläder hittills. . . 


Båda katterna synade åtminstone tvättkorgarna ordentligt. Tycktes bli godkända i alla fall. 

Kaos i kvarteret

Ni vet hur det är då man bott i 10-års tid på ett och samma ställe hur det samlas grejer i alla skrymslen och vrår. Så precis har det gjort för oss också. 

Man vet att man borde gå igenom och sålla sina saker, men av en eller annan orsak har det inte blivit av. Därför har man grejer i överflöd, allting från kläder till leksaker. Att vi dessutom sålde stugan samtidigt som vi flyttade gjorde saken förstås inte enklare eftersom vi även där hade en massa grejer som skulle gås igenom. 

En annan utmaning, visade det sig, var att det redan fanns en del möbler i huset vi flyttade till, som vi skulle få och passa med våra gamla möbler. En del av våra gamla möbler har jag från början valt bort, eftersom de absolut inte passar in i ett hus byggt år 1900. Visst kan man blanda gammalt och nytt, men inte med våra gamla (nya) möbler, nehej!

Varje dag finner någon sak sin nya plats. Eller så flyttar saken från en plats till en annan, för att man i praktiken märker att det inte fungerar. Jag har gått grundligt igenom lådorna som jag packat upp. Sorterat vilka prylar som sparas, vilka som går till loppis och vilka som helt enkelt kastas bort. Det här gör förstås processen långsam, men slutresultatet är tacksamt. 


Vår matsal går i gröna toner, så därför passade vårt vitrinskåp från stugan in som handen i handsken. Kan nämnas att detta skåp har tillhört min mormor och morfar vilket sätter ett lite extra känslovärde på det. I det här skåpet förvaras kökstextilier och för tillfället även litenporslin, som t.ex min muminmuggsamling. 


Vitrinskåpet från vårt förra hem fick hitta sin plats i köket. Det här skåpet målade vi vitt från att ha varit en ganska tråkig och intersägande träfärg. Det var ett ganska petigt jobb, men slutresultatet är vi mer än nöjda över. I detta skåp hade jag tidigare t.ex mina muminmuggar, men nu får andra saker ta över detta, som t.ex vaser  och andra glasprylar. Få se när det blir ommöblering igen. 


Ett annat projekt är källarvåningen och studiorummet. Vi hade det på klara redan innan vi flyttade in att studion kommer nere i källarvåningen. Där finns en egen ingång man kan använda, och dessutom är utrymmet perfekt i storlek för en studio. En soffa måste förstås finnas där också så man kan ligga och slappa framför den öppna spisen mellan inspelningarna. Eller så kan jag också fly undan vardagen en stund och lägga mig i soffan och ifred för att titta på ett avsnitt av ”New Girl”. 

För att klargöra är studion nog sambons projekt, så det är väl litet av en mancave om man frågar mig. 

Men för att inte allting ska se ut som guld och gröna skogar, tänkte jag även visa er den mindre härliga verkligheten – nämligen flyttlådorna som spökar lite här och där. 


Så det är allt annat än perfekt här på Kvarter 8. Källarvåningen vågar jag inte ens visa åt er, där råder kaos med stort K!