Dörrklapp

Ett litet ”problem” i vårt hus har varit att vi haft svårt att höra då folk kommer på besök då det inte funnits någon dörrklocka eller dörrklapp. Vanlig knackning på dörren är svår att höra då vi har mellandörren stängd. Flera gånger har folk ringt till oss då vi inte hört knackningarna. Det räcker att man är på en annan våning eller lyssnar på musik för att missa att man har folk bakom dörren – och det vill vi ju verkligen inte! 

På Ängsvalla, dvs vårt gamla hus, hade vi en dörrklapp, och på något vis har vi vant oss vid det fram om en dörrklocka. 

Därför passade jag på att köpa (förutom tvättpåsarna) en dörrklapp igår under mitt besök på Tre Små Rum. Vi får se om vi hör bättre nu då vi har gäster bakom dörren eller om vi ändå måste skaffa oss en dörrklocka.   

Annonser

Min anknytning till huset

Jag har inte berättat det, men jag har en sorts anknytning till det här huset från tidigare. 

Jag har nämligen vistats en del i detta hus tidigare, eftersom det är min morbror och hans fru som renoverat huset som det ser ut idag även och bott här tidigare. 

Det har firats kalas, konfirmationer och andra festligheter i detta hus medan de bodde här med sin familj.  2011 sålde de sedan huset, och på nåt vis har jag alltid drömt en aning att en vacker dag få bo här. Att den vackra dagen verkligen skulle komma hade jag inte dock vågat hoppats på, men här är vi nu!

Som jag skrev tidigare fanns det en del möbler här färdigt då vi flyttade in. Faktiskt sådana möbler som redan fanns här då min morbror ägde huset. Här får ni se några. Återkommer i ett senare skede om andra möbler som hör huset till. 


Soffan i köket kände jag genast igen då jag steg in i huset i oktober ifjol. 


Matsalsbordet är också en möbel som funnits här redan för flera år sedan. Jag gråter litegrann inombords då mitt älskade 3,5 m långa köksbord jag hade på Ängsvalla inte ryms hit in. My precious! Ännu har jag inte gått med på att göra mig av med det. 


Soffan i vardagsrummet är också en gammal möbel som funnits länge i huset. I den kan man vila också eftersom man kan fälla ner båda armstöden. 

Tvättkorgar

Vi är fyra personer i vår familj, och även om det inte är nära på en storfamilj blir det ändå en helmassa smutstvätt i veckan. 

Huset är ganska stort och jag ville få ett fungerande system på uppsamlandet av smutstvätt för att förenkla vardagen lite. 

Därför promenerade jag idag iväg till inredningsaffären precis bakom hörnet av vårt hus, dvs Tre Små Rum, för att se ifall de hade några tvättkorgar som skulle passa till vårt hus. 

Jag hade föreställt mig lätta korgar av tyg som man enkelt kan bära ner till källarvåningen där tvättstugan finns. Till min glädje fanns det några modeller att välja på, och fastnade sedan för en modell med texten ”PLAN TO WASH”. Två stycken köpte jag hem, en till översta våningen där vi har våra sovrum, och en till mellanvåningen strax invid källartrapporna. 

Nu hoppas jag innerligen att dom jag bor med också börjar använda dessa i praktiken. Golvet har varit i bruk för smutskläder hittills. . . 


Båda katterna synade åtminstone tvättkorgarna ordentligt. Tycktes bli godkända i alla fall. 

Kaos i kvarteret

Ni vet hur det är då man bott i 10-års tid på ett och samma ställe hur det samlas grejer i alla skrymslen och vrår. Så precis har det gjort för oss också. 

Man vet att man borde gå igenom och sålla sina saker, men av en eller annan orsak har det inte blivit av. Därför har man grejer i överflöd, allting från kläder till leksaker. Att vi dessutom sålde stugan samtidigt som vi flyttade gjorde saken förstås inte enklare eftersom vi även där hade en massa grejer som skulle gås igenom. 

En annan utmaning, visade det sig, var att det redan fanns en del möbler i huset vi flyttade till, som vi skulle få och passa med våra gamla möbler. En del av våra gamla möbler har jag från början valt bort, eftersom de absolut inte passar in i ett hus byggt år 1900. Visst kan man blanda gammalt och nytt, men inte med våra gamla (nya) möbler, nehej!

Varje dag finner någon sak sin nya plats. Eller så flyttar saken från en plats till en annan, för att man i praktiken märker att det inte fungerar. Jag har gått grundligt igenom lådorna som jag packat upp. Sorterat vilka prylar som sparas, vilka som går till loppis och vilka som helt enkelt kastas bort. Det här gör förstås processen långsam, men slutresultatet är tacksamt. 


Vår matsal går i gröna toner, så därför passade vårt vitrinskåp från stugan in som handen i handsken. Kan nämnas att detta skåp har tillhört min mormor och morfar vilket sätter ett lite extra känslovärde på det. I det här skåpet förvaras kökstextilier och för tillfället även litenporslin, som t.ex min muminmuggsamling. 


Vitrinskåpet från vårt förra hem fick hitta sin plats i köket. Det här skåpet målade vi vitt från att ha varit en ganska tråkig och intersägande träfärg. Det var ett ganska petigt jobb, men slutresultatet är vi mer än nöjda över. I detta skåp hade jag tidigare t.ex mina muminmuggar, men nu får andra saker ta över detta, som t.ex vaser  och andra glasprylar. Få se när det blir ommöblering igen. 


Ett annat projekt är källarvåningen och studiorummet. Vi hade det på klara redan innan vi flyttade in att studion kommer nere i källarvåningen. Där finns en egen ingång man kan använda, och dessutom är utrymmet perfekt i storlek för en studio. En soffa måste förstås finnas där också så man kan ligga och slappa framför den öppna spisen mellan inspelningarna. Eller så kan jag också fly undan vardagen en stund och lägga mig i soffan och ifred för att titta på ett avsnitt av ”New Girl”. 

För att klargöra är studion nog sambons projekt, så det är väl litet av en mancave om man frågar mig. 

Men för att inte allting ska se ut som guld och gröna skogar, tänkte jag även visa er den mindre härliga verkligheten – nämligen flyttlådorna som spökar lite här och där. 


Så det är allt annat än perfekt här på Kvarter 8. Källarvåningen vågar jag inte ens visa åt er, där råder kaos med stort K!

Kvällens trädgårdsprojekt

Då det är sommar och man dessutom har semester känns det skönt att inte vara bunden till tiden på samma vis som på vardagen. Får man inspiration och man får för sig att börja ett projekt är det bara att sätta igång även om klockan visar kväll. 

Jag har haft örter som väntat att bli planterade i säkert en månad nu, och ikväll fick jag för mig att äntligen få det gjort. På gården finns en rabatt som antagligen varit menad för örter, problemet var att det var igenvuxet med diffusa växter och ogräs. 

Ikväll klockan 20.30 tog jag spaden i vacker hand och rensade och vände landet, halva dock till en början. Radade några tegelstenar också i mitten för att man lättare ska komma åt örterna då man väl vill plocka av dem. 

Bland annat planterare jag en (ljuvligt doftande) mynta som härstammar från en klosterträdgård i Paris. Den har jag fått av en bekant som har av den i sin egen trädgård. Inte enbart örter finns i mitt örtland, bland annat en lavendel fick smyga sig med också. 


Den Parisiska myntan ovan. 

Är helt nöjd med örtlandet, även om det i sin helhet inte riktigt är färdigt ännu. 

Sessan och Smulan

Förutom vår familj på 4 personer bor också två nya familjemedlemmar i drömhuset. 

De är två kattungar, som är blandras mellan Maine Coon och bondkatt. Sessan och Smulan heter de två fröknarna efter att barnen fått välja deras namn. Sessan är gulvit och är dotterns, medan den mörk-vita är Smulan och är sonens kattfröken. 

Det är länge sedan vi haft kattungar, så det är väldigt roligt men livat med dessa två busfrön. De finns lite överallt, högt och lågt, och har inte helt lärt sig ännu att t.ex inte spendera sin tid på köksbordet. Senast idag hade de ner en gammal vichyflaska (jag gråter lite inombords) som varit som prydnad i ett av köksfönstren. 

Vi väntar med spänning hur stora dessa små liv kommer att bli, eftersom de är halv-maine cooner, och redan nu är ganska stora i växten, speciellt Sessan. 

Även om de är busiga så är vi alla så glada att vi har just dem hemma hos oss! De förgyller definitivt vår vardag.

Ny adress, nya vindar!

Välkomna alla till min nya blogg! 

För den som undrar, har jag skrivit blogg förut, under namnet Ängsvalla. Men efter att vi flyttat bort från Ängsvalla (som huset hette) kändes det inte rätt att skriva under det namnet. 

Därför är det som rubriken avslöjar – ny adress (i två bemärkelser) och nya vindar! Vårt nuvarande hus är namnlöst, dvs har inget namn, men själva byggnaden befinner sig i det åttonde kvarteret i stan, därav namnet Kvarter 8!

Vi bor för tillfället bland med flyttlådor, så det råder kaos i hemmet. Tanken är ändå att börja blogga igen, om vardagen, huset, trädgården – vad som faller mig in och vad som inspirerar mig! 

För att inte ha brist på fritidssysselsättning är jag också med i årets sommarteater,  och måste i skrivande stund börja kila iväg till kvällens föreställning. 

Hoppas ni läsare hittar mig på den nya adressen. 

Vi hörs!